söndag 16 augusti 2009

DillChips i UnderuppgångsSol.



Hagel i backe bilalarm  går av.
Ifrån fönsterkarm ser jag rangel springa fäkta.
Kanske kan jorden ta o gå under nu.
Sneakar in i lägenheten min de bygger om.
Rent vitt som vanligt i framtid jag skrattar.
Har krattat ur mitt minne här ett bra tag nu.
Vi tar tåget ut till blåsut.
Seriefigurskan bjuder på middag  film.
Filmen ska vara skräck den är hjärnsläpp.
De sväljer syran på fyra.
Någon har i tak hängt trasigt combatnät.
Levande vrak steker vinyl.
Golvet dammigt kakel.
Skor halkar.
Allt är gratis.
Tequila i flourmugg.
Polska drottningens boyfriendo har för kvällen satt på sig långklänning.
Lyckligare än han kan ingen vara där han sveper över dansgolv.
Ett glas flour till innan jag äntrar.
Välj sätt att dö.
På dansgolv.
Leende mitt i distad kick.
Vapen.
Fortfarande lasso och hacka.
I vilket fall de gör ett bra jobb med min lägenhet.
Så snart kan vi flytta hem igen.
Om du kysser alla väggar innan du lämnar ett ställe du i hjärtat har kärt.
Får ni ett återseende.
Jag kysste tapeter nötta utan värme i hjärta för länge länge sedan.
Återvände en gång men de var fortfarande skalet till mardrömmen.
Kan aldrig vinna över den freddydrömmen.
Det enda man kan göra är att morfa den till ett litet ludd.
Acceptera att sinnet för en sekund ibland blir tungt att bära.
Le stort åt att man ändå kan på skakiga ben gå rätt långt på krokiga livet vägen.
Tillåta sig själv att aldrig återvända till nötta tapeter.
De på syran står fortfarande och dansar hackar tänder till vraket.
En dag ska jag åka tillbaka.
Innan de räknat till två byter jag syra mot dillchips.
Sen tar vi taxi till hamnen klättrar upp på taket över staden.
Äter popcorn poppade av Grillvante pojken i regnande hagel.
Håller varandras händer när så solen går upp och jorden under.

1 kommentar:

äckel sa...

kommerinte hem förrän jag fått högre veckopeng.