söndag 29 november 2009

Hej!


Dricker kaffe.
Väntar på att färg ska torka så att jag kan måla vidare.
Dimman kom plötsligt idag happy advent.
Vi sänkte ner en kista i viken började fnittra för den ville inte sjunka.
Polisbil glider förbi stannar en bit ifrån oss.
Elda kista eller inte är nu frågan.
Blåljus saftblandar runt.
Bil åker.
Vi tuttar eld.
Den vill fortfarande inte sjunka.
När vi går hem tänker jag stilla att det vore bra om den sjunkit innan solen går upp så ingen hostar upp morgonkaffe.
Kanske hittar snorkelman tom kista på havets botten grumlig dag.
Mycket möjligt.

lördag 28 november 2009

Ur Myren steg en kväll ett Luciatåg upp.

Tittar på film med vänster öga kommer på att jag redan sett den så lägger upp lite info om lilla styckade stycket som kommer visas på Weld 11 och 12 December istället.
Stycket är det sista av tre den kvällen och vill du så kan du boka biljett här.
Om det jag gör blir bra. Det vet i katten.
Om jag vet vad jag egentligen vill säga, det vet inte katten heller.
Men här är en konkret länk.
Bilden ovan: Kickersliebruden, Fula Edith liten, två stycken fackelbärare.

onsdag 25 november 2009

Snor nu ordet " Dark Yoga" av Fredrik Katts vän.

Om en timme ska jag hoppa på buss, ta mig till ställe i staden o spela trummor.
De e fun fast hade varit roligare om ljudet hade varit bra.
Ljudet e nog en katastrof, inte en enda liten mic på mina trummor.
Det är trist.
Men iof ingen hör om jag slår fel.
Så jag bestämmer nu att jag bara ska sitta och slå fel.
Passar på att klaga lite till, jag har ont i huvudet känns som om det ska ramla av
Idag har vi spelat in texter till den lilla showen.
Tänker att jag vill vara ledig att det under min säng i morgon ligger en sopsäck med enorma mängder pengar.
För dem köper jag lös de jag älskar.
Köper loss en hel del tid som vi sen slår ihjäl i total otakt.

lördag 21 november 2009

Dansa Polka med mig.




Är det ett gott tecken att jag ej hinner med att skriva här.
Edith betar av redan betalda jobb.
Sågar polkagrisar med sticksåg.
Spelar trummor på lokal, låtsas som om hon inte har AgorahumanFobi.
Träffar Dr Snuggles.
Jobbar med lilla föreställningen.
Petar med " The Holy Emo Bibeln 2010".
Tittar på laddehittefilm med Nattefar, låtsas som att det inte är någon Stockholms filmfestidyrval i år.
Vi har nuförtiden ett fancy hemmagym som sprätten och Edith ligger o pumpar i.
Tuggar ofantliga mängder hubba bubba.
När stressen lägger sig ska jag berätta en hemlighet.

söndag 15 november 2009

Under promenaden kom jag till staden med många ljus men den var obehaglig så jag fortsatte att gå.



Några är de städerna man kunde valt att stanna i, istället för att flyktigt samla minnen.
Personer gott kaffe äckligt kaffe.
En gång hamnade jag på solsemester i turkiet.
De skulle bli kul men hotellet låg vid en soptipp och stranden var invaderad med tyska topless kvinnor modell större.
En red kamel just topless, kamelen skenade det såg rätt fun ut.
Två veckor skulle vi vara där, mitt resesällskap hittade en annan roligare mindre ful typ att hänga med.
Sova var att glömma fuktigt varmt myggor på tjack och sopbergs doft som fläktade in genom fönster.
Gick till resebyrå bad o böna snälla jag vill hem nu.
Nej det går inte.
Jag hittade till slut en lite affär fan har jag skrivit om det här redan.
Möjligt.
I affären satt en turkisk militär o spelade schack dagarna till ända.
Det blev räddningen Myntate små kakor i blankt papper och stryk i schack.
Jag undrar vad han gör idag.
Jag datar målar träd spelar DOOM och ler när jag tänker på Nattefar.

lördag 14 november 2009

Snart ska jag åka neråt i landet.



När allt slutat att hända vänder man blad.
Inte för att det händer så mycket mer på nästa men för att kanske någon klottrat dit något.
Något intressant.
Som att T-Röd gör att det brinner lättare.
Som att ju äldre jag blir desto mindre förstår jag.
Eller så orkar jag bara inte låtsas att jag förstår längre.
De e rätt skönt på ett minus plus plus sätt.

SvimSomna.



Är ett fint ord men det var inte jag som kom på det.
När vi var små tappade jag fästet på isad väg, slog upp hakan.
Vuxna kan bli arga när man slår sig.
Så vi gömde oss i det gamla träskjulet vid den stora eken.
Med en gaffel petade min bästa vän bort små grusbitar ur såret.
Jag har ett fult ärr under hakan.
Nätter i rad drömde jag sen om att hon ej lyckats med att få ut gruset.
Sår läkte över grus och jag fick en mycket konstig häxform på hakan.
När jag svimsomnar faller jag inte på isad väg utan ner i sockervadd.

Köttbullar i slem.



Det var en gång och Katten, min vän ville äta på Kina matstället.
Jag o Hans går dit eller så satt redan Hans där med Katten.
Hans heter inte Hans och är ingen han utan en hon.
Fula Edith rent ut sagt hatar kinamat.
Hatar det för att det alltid är slemmig sås på.
Tittar i matsedel håller på att ge upp när jag ser att de har köttbullar på barnmenyn.
Servitören vill inte servera Eddan barnportion för hon är stor.
Efter att ha kommit överens om att hon betalar fullt vuxenpris för köttbullar o pommes ler alla.
Efter en halvtimme kommer så glad servitör med Ediths tallrik.
Av någon outgrundlig anledning har de hällt på just sån genomskinlig slemsås över köttbullarna.
Hans skrattar.
Det här hände inte igår eftersom att det inte händer så mycket i denna delen av världen nuförtiden.
Minns att jag hade fruktansvärda skavsår på fötterna efter den kvällen och att jag så fort jag tänkte på slemköttbullarna skrattade jag med.

tisdag 10 november 2009

Sen hände inte så mycket mer i den delen av världen.



Planet svänger in ifrån vänster, cirkulerar väntar på klartecken.
Under oss dimma, växthus under glastak.
Om vi är växande slott har mitt vuxit klart.
Liten muffins i prasselplast åker ner i väska.
Han i stol bredvid tackar för samtal.
Bonus får hans prasselmuffins.
Försöker hitta basslinga i låt.
Den faller i takt med mitt slott.
Väntar, men den där zombie invasionen verkar utebli.
Rummen ekar tomma.
Kastar in allt jag på min väg kan finna.
Ekot försvann aldrig.
Men det gör Fula Edith.
Hon sitter på plan mot varmt land med stuffat kontokort.
Väntar på klartecken.

måndag 9 november 2009

Tråkla armeringsjärn.



Hon placerar frö efter frö noggrant i jordskåra.
Vattnar.
Om hundra år kommer fruktpillerträdgården spira.
Berget vi besteg som små visade sig bara vara en liten kulle.
Innan jag somnar tänker jag att jag är lyckligaste i hela universum.
Efter hon planterat klart smyger jag tillbaka.
Rafsar upp jord samlar upp de frön jag kan hitta.
Byter ut dem mot en annan sort.
Alvedon.

First I was an ugly blonde then the wicked skate witch came by.

söndag 8 november 2009

Snorkelfolket.



I minadrömmarsstad trampar vi aldrig vatten.
I stad under vatten råder alltid natt.
Solen ligger bortom kullarna.
Ibland reser vi dit.
Under parasoll ser vi den aldrig gå ner.
Vi matar jätte bläckfisken med de trista.
Tanten med sockervaddshåret spelar orgel för dem.
Jag skriver brev hem.
För utom det dansar halsar vi saltvatten.

På den andra sidan den som ligger över under.

Det är lätt att gå vilse. Jag är vilse, staden är Oslo.
Husen ser snarlika ut när det är natt.
Gator känns ensamma när de är tomma.
Hade en gång en vän som vigt sitt tonårsliv till Death hej hurra Satan vill du bli min.
Han med vän bodde i ett kyffe.
Dressade i svart.
Utmärglade, håret långt svart såklart.
Diet - Snattat vitt bröd sköljes ner med hembränt i dunk.
Jag hade en gång en annan vän han ville ge en bild av sig själv som lite tokrolig.
Vi skrattade aldrig med honom.
Vi skrattade åt.
Tittar åt höger känns som om jag redan letat efter hotellet på denna gatan.
Samtidigt djupare in i staden sitter han med svarta håret funderar på om han ska tända eld på blommig gardin.
Mina skor är höga och det går inte fort att ta sig fram.
Vinden slår till och jag tittar upp, en stjärna faller.
Han drar upp tändare ur ficka kanske slöt han sina gröna innan han tände på.
Gardin brinner han sliter tag i sin vän.
De lämnar kyffe.
Jag hittar mitt hotell.

Där går dödsstjärnan sönder i tusen små bitar.




Varje bit är värd en miljard i en annan verklighet.
Vad är verklighet för dig frågar Dr Kosmos Katten.
Biter på naglar tittar ut, det är mörknar fort nu.
När solen går upp ser man tydligt sprickan i taket.
Verklighet för mig är en flicka som gick i en skola på samma ö där jag satt på ungdomshem.
Kanske gick hon i tredje klass, var fosterbarn i en helt "normal" familj.
Hon hade cancer och bar därför peruk.
Men det som jag än i dag inte förstår är varför.
Hade de satt på flickan en ful tovig peruk som dessutom hängde på sniskan.
Hennes kläder var trasiga och hon var alltid total lortig.
Vad kostar en ny fin peruk till en som ändå snart ska dö.
Verkligheten är väl där vi bor sida vid sida.
Där alla har varsin pusselbit.
Sin egna lilla pusselbit.

onsdag 4 november 2009

Default.



Jag vill inte känna något längre.

Drottningarnas Tysta Dal.


Ibland letar vi förgäves efter de ting vi redan ätit oss mätta på.
Nu vet jag inte vad jag vill säga med det.
Inte alls.
Bara att man kanske inte ska stirra sig blind på dött kött.
Sitter på en stol i köket det är inte nu utan för ett par år sedan.
Himlen är blå midsommartid.
Låtsas att köket är en strand jag en gång föll i förälskelse med.
Det går inget vidare kylskåp brummar.
Förutom det är det obehagligt tyst.
En gång besökte jag och den Polska Drottningen ett rum som ligger i total tystnad.
Du går ut på en nätkonstruktion, tagg liknande former skjuter ut ifrån golv väggar och tak.
Vi hade hört att man kunde höra sin puls sitt hjärta slå högt.
Blodet rusa.
Det var en överdrift.
Men helt klart blev känslan av närhet till sin kropp mer påtaglig.
På väg hem ifrån det tysta rummet kände vi oss totalt utslagna.
Kanske berodde det på att öronen jobbat ihjäl sig för att hitta ljud.
Ljud som öronen är vana att få.
Men nu hade svårt att finna och höra.
Jag har lättast att känna mig trygg där ljuden är många.
I den tysta dalen får någon annan traska.

tisdag 3 november 2009

I´m the Mother of all the Monsters.


Denna natt är den natt då man får beställa den speciella rätten i eXistenZ.
TandradsFödelsedagsRätten.
Sprätten föddes denna november natt för tusen år sedan.
Det ska vi fira med pompa pumpa ståt och tårta.
Av bilderna ovan är det bara den understa som följer orden.
Det gör ont att föda.
Fast den övre kan ju symbolisera hur vi firar Sprätten genom att tända på enorma korsliknande tomtebloss.