Precis som han sa vi var flera hundra de ett fåtal men när de tog ett steg framåt skingrades vi åt alla håll.Basen studsar alltid upp i taket för att landa i mage.
Kontrollen vill inte göra som jag vill lyckas inte springa lika fort skjuta lika många levande döda som han.
När man börjar åka över i natt upplyst bro undrar jag om den någonsin kommer hitta till andra sidan igen.
Guldcykeln tog mig ut i skog, istället för fjädrande vitflaggepinne band jag fast en tjock trästör fäste ljusblått sidenband.
Hon sjöng det allra vackraste hon kunde, introt är viktigast i alla fall.
Grannar frågar, varför skriker hon så när hon cyklar.
Han skruvar på radio i bil.
Bron vill aldrig ta slut.
Bilen lyfter.
Basen träffar oss i magen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar