Kyrkan har de rest på toppen av by.
Vi läser bön på morgon vid lunch när skoldag avslutas.
Guldskärvelärarinnan ger oss ett ark med de tio budorden.
Edith går i ettan vi är tre stycken i min klass.
Tvåor treor delar samma rum totalt kanske vi är tolv kiddos.
En kvinna ifrån pingstkyrkan sitter plötsligt längst fram.
Hon är mörk under ögon tunt askblont hår.
Hej barn är ni redo för gud.
I knät en nött gitarr.
Med raspig röst sjunger hon en sång om han den dära guden som över oss vakar.
Avslutar med slutna ögon.
Barn, gud han vakar över er likt en skugga följer han er dag och natt för att se att ni uppför er väl.
De flesta av oss har gud i sitt hjärta men en del av er har djävulen i sitt inre.
Det känns som hon tittar på mig när hon säger devil ordet.
Tycker det känns mycket obehagligt att det för jämnan sneakar en skugga vid min sida.
En skugga som ser när jag snor kakor i skafferiet ritar på väggar äter klister, rotar i den hemliga lådan.
Bestämmer mig för att jag måste bli vän med den dära guden så han inte tjallar till pingsthäxan.
Efter skolan ser jag till att missa skolbussen.
Går upp till kyrkan på toppen av kullen.
Dörren till klocktornet är öppen trappor branta.
Rädsla för vad som finns högst upp.
Jag kan inte förstå varför gud bor i ett så mörkt hus.
Under klockspel sätter sig Edith.
Ur sin ficka plockar hon fram papperslapp sax och blyerts.
Skriver.
"Snela sej inte nogot till hexan".
Klipper av en tuss av sitt hår lägger prydligt på lapp.
Tänker, nu har vi en deal så sluta smyg på mig tack snälla godnatt.