Trapped i de trapped.

Hittar inte till tunnelbana husen klonade öster om väster norr om söder.

Det dröjer innan tidningsutdelaren pekar åt vänster ner för backen.

I natt målade vi för att sedan hamna i lägenheten som någon glömt.

Jag sover räv i hörnet på soffan.

Någon trycker ett finger på axel.

Snarkar till, Zzzzzz.

Hon har somnat.

Funderar på om jag ska låtsas att vakna.

Färg under naglar.

Tunnelbanan saktar in tar mig till T-centralen.

Färgstänk över hela mig.

På perrong nästan i hamn kraschar vänner ifrån förr in i mig.

Kan inte låtsas sova.

Hej.

Oj vad fläckig du är.

Här där nu skriver jag under en viss Karantänmästares ord i ett Drömspel.

Jag önskar ofta jag kunde glömma, mest mig själv, därför söker jag maskerader, utklädslar och sällskapsspektakel.

Dock var det längesen jag sökte sällskapsspektakel.

Nu söker jag mest att glömma.

Helst mig själv.