När slår dörrarna upp till Lustgas butiken månne.

En gång fick jag ett brev det handlade om sanningen om mig. Där stod att jag var en iskall dvärg i rullstol.

Nja kanske inte riktigt men om vi säger så så är det så i en parallell sanning.

I en blogg kan man välja att skriva vad som helst, dröm dikt verklighet.

Jag valde att skriva om sanning.

Mest om då.

Nuet är krångligare då alla lever i nuet, blir sårade i nuet osv.

Fingertoppar bakbundna så länge du inte skriver enbart om dig själv.

Då riskerar du bara att skada dig själv.

Idag är det ingen funny dag.

Jag är uppriktigt trött på att traska runt som en levande död.

Hitta vattenhål i dygnet där jag kan andas.

Resten av timmarna fyller jag med jobb. Måla dekor sätta ljus sköta ljus såga klistra klippa fantisera fram något som får någon att le.

Sanningen är att Fula Edith är så djävla trasig så att hon inte ens fixar att gå ut på en enkel konsert fylld mestadels med människor hon älskar.

När jag åker buss tar jag ett djupt andetag låtsas att jag inte finns.

När jag gör min föreställning kommer jag vara tvungen att ha en lösnäsa.

Kan man sjukskriva sig ifrån livet.

Trycka på en stopp knapp. 

Åka tillbaka och laga det som gick snett.

Nope men man kan ju som någon sa, välja att ta den ljusa dörren.

Nej usch vilket deppigt inlägg det här blev men det är ingen happy day idag.

Mycket möjligt att det är en klockren pms dag.

Om inte är jag längst fram i kön till lustgas butiken i morgon sunny bitti.