Han en god vän vi bestämmer att jag ska baka bröd komma på middag, han har inte mått så varmt på sistone.Bakar bröd på kväll morgon därpå vaknar upp känner mig trasig ful.
Ringer ställer in han ber, snälla jag skulle verkligen behöva att du kommer.
Jag vill men potatisgubben har stoppat mig i svart fulsäck.
Orkar inte ikväll det får bli en annan gång.
Vi lägger på.
Sitter i mammas lägenhet kommer att tänka på vän veckor gått, varför får jag inte tag i honom.
Sol himmel augusti blå.
Ringer samtal.
Röst på andra sida lur- Du vet inte.
Nej.
Han är död tog livet av sig, de hittade honom i badkaret för någon månad sen.
Lägger hand på mage innanför sparkar sprätten.
Tittar ut genom fönster, farkost lägre än bra svischar förbi, blir två lågor slår upp.
Planet kraschar.
Jag gråter.
Vet att bröd inte smält is i själ.
Jag bor nu i samma kvarter som han gjorde, önskar så att han stod där på balkong en vacker dag.
Ja det var Jas planet som qruisade förbi.
2 kommentarer:
Tungt att bära!
Blir själv besviken och arg när jag nu tänker på egna vänner som valt att gå genom samma nödutgång. Tragiskt, fegt ogenomtänkt men samtidigt vem har rätta att döma?
Min vän spök Steffe stod precis bredvid uppe på berget där planet föll ner. Han var inte sig riktigt lik efter det och jag tror att det vara samma vinter som han såg spöken i stora huset i skogen.
Disa tycker om historier
Självmord är i min värld inte tecken på feghet.
Det är tecken på att livet är svårt att leva- smärta tungt att bära.
Det är bara sorgligt för alla.
Spök Steffe fint namn. Se spöken tricky.
Skicka en kommentar