Dolda agendor.

Det började spåra ut på ungdomshemmet första året flöt snabbt instängd de andra blev tunga.

Att bli en ärlig typ ha respekt för de som smutsat ner en är tricky.

Efter utflykt till kloster som inte gick i god jord bestämdes att jag skulle få träffa en barnpsykolog två gånger i veckan i  home sweet Stockholm.

Frihet total klev på buss efter skola log hela motorvägen till stan, jag fanns nästan på riktigt.

Gick så långsamt jag bara kunde på gator, i samma hus som prata tant satt fanns stans godaste glass.

Jag tror att hon räddade mig inte för att hon löste knutar utan för att jag fick prata om allt som inte gjorde ont att prata om, de böcker jag älskade om hur jag skulle vilja att mitt liv tedde sig.

Att en vuxen lyssnade utan att ha en klibbig agenda i bakfickan.

I ett gott nu läker mycket.