Utanför springer de brinnande facklor hackor machetes. Vår buss inklämd vid gräns trögflytande vatten på ena sidan taggigt berg på andra.Tyska mannen med röda ansiktet drar fram en pistol ifrån byxlinning skriker nått.
Jag tittar rakt fram håller hårt i väska. I knät ligger ett 20 sidigt brev jag aldrig tror kommer att komma fram.
Någon gråter.
Tittar ut möter brinnande fackelmans blick. han är döda.
Någon kommer för att samla in våra pass.
I huset sitter nu kanadensisk man bakom föräldralös pojke lägger hand på liten axel.
I City Soleil bränner sol på räfflat plåttak.
När vi sov på tak i mörker hundar rök allt andades exakt så som jag trott.
Vi ligger under en filt på bilflak ingen får se last. Ner för berg bort ifrån strand där familj skurits i bitar.
I dalarna har någon slängt ut små lekstugor i pastellfärger tomma ingen i dem bor.
Stranden låg i ett annat mörker än taket det finns ett ställe att äta på julslingor blinkar spelar psyk sång. Vi ställer ett skåp för dörren men kan ändå inte somna myggrökelse ger dimma i huvud någon visslar nere i trädgård annan rycker i dörr.
Skriver i brev jag kommer att dö här och nu.
Swat team glider fram på väg total svart klädda kan vara det snyggaste räddande änglar jag får se ever.
Vapen skingrar upplopp vid gräns.
Veckor senare sitter på blå buss bekant kliver på vinkar hej där.
Då kommer sen chock tårar sprutar.
Världen är ett märkligt ställe inget är vettigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar