Pics via Hearts burst open, wounds bleed fresh.I garderoben står en lykta det är inte den röda vi använde i tunnlarna, för den gick i bitar.
Längtar tillbaka till skogen.
Nu återvänder vi.
Hon är mörk när vi passerar gränsen mellan stad och hennes land av gran.
Låt klingar falskt, träd omfamnar oss.
Är mörkrädd.
Ljus från lykta för svagt.
Snubblar över stock och mossa.
Lägg dig ner med mig nära rötterna så kanske att vi växer fast.
Aldrig mer behöver vi då korsa över till de blinkande städerna.
Såg ett djur men det sprang.
7 kommentarer:
En doft av Naturtillståndet i Rousseaus anda. Jag älskar skogen bergen och framförallt havet.
Men om vi är ärliga Fula E så skulle vi inte kunna vara utan staden eller?
Jag menar i alla fall inte jag så länge det finns en stad med många själar. För där ute i naturen har man så mycket tid för sig själv och det är inget jag direkt suktar efter. Jag kan alla mina trix och kommer inte vidare. Jag behöver se hur ni andra ser ut i huvet för att trivas och utvecklas. Lite som en parasit kanske.
En tom stad skulle vara rätt trevligt en dag i månaden.
Nej staden vinner över skogen palla att sitta ensam under en gran ett helt liv.
Men Havet vinner över allt.
Jag tycker om att vara själv umgås med folk är inget jag direkt suktar efter. Nu ljög jag nog en smula.
Var kommer man om man kommer vidare?
"Behöver se hur vi ser ut i huvudet" låter som en mening från han doktorn i Human Centipede.
En gång försökte jag förklara att även fast jag gillar att vara ensam behöver jag såklart andra människor det gjorde jag genom att välja orden " Jag knarkar människor"
Det föll inte helt i god jord.
Parasiter tillhör nog inte heller de goda.
Nu ska jag jobba hejdå.
Hej och hå jobba på
Knarka människor är ett bra uttryck som jag tjyvar av dig. Jag är djupt nere i träsket men jag kan sluta när jag vill ;)
Det är lätt att ta det för givet, eller att man inte riktigt tänker på det när man läser dina historier. Men jag tycker du har synnerligen förmåga att skriva rakt och förståeligt samtidigt som du är ganska bra på att få guldtigandet att glimma finare än silvret. Fast inte så där som poesi eller så, mer som ordmåleri. Ett litet infall kanske, men tack.
Ordmåleri låter bra, välj en färg på ordet infall.
Den här färgen http://25.media.tumblr.com/tumblr_l9haldrDGG1qaajkio1_500.gif
Etla - Känns som ett logiskt färgval, Infall har klart inslag av lila i sig och det sparklar.
Skicka en kommentar