söndag 20 juni 2010

Svarta hål och vita Markersmoln.




Pics from Suicide bombers for jesus and from the picturegarden.
Just det trädet planterades mitt i korsning.
En korsning som vid tidens ände växte igen.
Vi hittar trädet en solig dag.
Hoppar av cross hänger hjälmar på styre.
De flesta grenar pekar åt österland.
Där hänger vi upp våra svarta skjortor.
Hans solglas har en spricka, på min högra fot sitter ett plåster.
Om fler träd här slagit rot hade vi haft vår hängande trädgård.
Istället gräver vi gravar djupa.
Fem kors i trä planteras.
På kullen en bit därifrån sitter man i rullstol med bandare i knä.
I hand en mikrofon.
Med släpig mörk stämma sjunger han; You tried to make me go to rehab but I wont go, go, go.
Ingen går förbi utan att le.
Tanten mitt i mot på tunnelbana ger hemlös kvinna 50 kronor.
I mitt huvud pussar jag henne på munnen för det.
Vi åker tillbaka till vår ohängda korskyrkogård en gång om året.
Vattnar.
Här vill jag dö till rullstolsmannens sång.

4 kommentarer:

Enkidu sa...

Vad vacker hon med piratögat var.
jag hade inte velat bo på gatan, att bo i en skog vore nog mer min grej, nog lättare att bo på gatan dock.
/Eriku/

Fula Edith sa...

Jag tror mer på Redwoodskogen. Hon den hemlösa tanten som fick 50 kronor av annan tant såg ej ut som hon hade speciellt lätt på gatan.
Ja Piratögat har ett bra skelett.

Enkidu sa...

pest eller kolera

Fula Edith sa...

hacka eller lasso