fredag 17 juni 2011
Villfarelser och villovägar att vila i.
Picture via 6-Methyltiohexylisothiocyanate, Donalddduck and Stockholm Syndrome.
Men ibland ger jag dem bröd också.
torsdag 16 juni 2011
onsdag 15 juni 2011
jag är praterskan och viskerskan bakom din rygg.
Pictures via Sleep a thousand years.
Gillar inte kristendomen så värst, gillar nog inga slags domar, domare eller religioner, mörka som ljusa sanna som falska.
Däremot blir man vig av vigvatten och nunnan med pistol är rätt snygg.
Just nu är det roligare med ljud än med själar och ord.
Därför pratar jag inte så mycket här.
söndag 12 juni 2011
I snarkarnas dal.
Kyrkoklockor ringer bort havens sista vågor.
Tar tag i varandras händer.
7 dagar gick och det är nu.
När han tystnade hördes rösterna från de glömda rummen.
Hon släpper ut dem.
Nu kommer de för att slå ihjäl oss.
Nu kommer de för att slå ihjäl oss.
Farbror Psykbom skrattar.
Gräskatten lämnar vi hemma vid synthar sladdar och pulverpåsar.
Hon kan inte längre gå.
Sätter oss ned på havets torra snäckskalsbotten.
Sätter oss ned på havets torra snäckskalsbotten.
Vill du säga adjö till någon?
Nej bara förlåt.
Nu till något helt annat, idag ska jag försöka transportera filer.
Kanske inte heter så.
Andra saker, håller på att göra djurpappers kostymer och det går sjukt långsamt.
Försöker reparera en ängel och det går just nu åt helvete.
Hon är jag och jag kan verkligen inte gå längre.
För några veckor sedan ringde jag upp en av dem.
Istället för att som jag tänkt ställa personen mot någon slags vägg börjar jag att prata om ditt och datt.
Avslutar hela samtalet med att jag somnar.
Vaknar några timmar senare av kraxande måsar utanför mitt fönster.
Nu till något helt annat, idag ska jag försöka transportera filer.
Kanske inte heter så.
Andra saker, håller på att göra djurpappers kostymer och det går sjukt långsamt.
Försöker reparera en ängel och det går just nu åt helvete.
Hon är jag och jag kan verkligen inte gå längre.
För några veckor sedan ringde jag upp en av dem.
Istället för att som jag tänkt ställa personen mot någon slags vägg börjar jag att prata om ditt och datt.
Avslutar hela samtalet med att jag somnar.
Vaknar några timmar senare av kraxande måsar utanför mitt fönster.
Det hela kändes rätt misslyckat.
I natt drömde jag att det brann.
Jag undrar vad personen tänkte när jag började snarka mitt i en mening.
I natt drömde jag att det brann.
Jag undrar vad personen tänkte när jag började snarka mitt i en mening.
torsdag 9 juni 2011
onsdag 8 juni 2011
Ni kunde ha gjort tusen och inget.
Pictures via Beavers & Eagels.
Det är sant du Romersklika Drottning jag håller min penna sjukt krampaktigt just nu.
Det sista som lämnar mig är glädjen över orden.
Helvete två dagar kvar.
Etiketter:
jag kunde ha gjort tusen men gjorde inget.
måndag 6 juni 2011
Tick tack.
Pictures via Suffer vacation.
Stadens höga hus välkomnar oss med öppen famn.
Dricker oss medvetslösa i mörka gränder.
Dansar slåss skövlar oss genom dolda dörrar.
Äter främlingar.
Leker kärleks törstande.
Skjuter prick på de döda.
Snälla låt oss aldrig åka hem igen, hon börjar gråta mitt i en klunk.
Hemma i vårt rum, hon slänger saker i sopsäckar.
Snubblar över klädhögar.
Fyra dagar kvar.
söndag 5 juni 2011
Vi är den gnistrande snön och den ruttnande isen.
The middle picture from Endless Teeth the other from 1000 lost children.
Över väggen löper fyra personers vägar.
De går mot solen från helvetet.
Alla vill vi be någon om förlåtelse.
Men mest vill vi glömma, döda och dansa.
Hon drar på sig klänning, jag knyter skor.
Katten plockar fram plastpåse med gnistrande snö.
Farbror Psykbom greppar tag i bilnycklar.
Det mörknar.
Stjärnor faller ner i hav, sand yr runt däck.
Vågor och bil rullar utmed strand.
Bläckfiskar vinkar farväl.
Ni är allt jag behöver, hon himlar med ögon och ler.
Pulverkaffe och spritpennor.
Picture 1, 4, 6 and 7 from 1000 lost children. picture 2, 3 and 5 from Alice in Viceland.
Gräskatten ställer sig bakom skivspelare lägger ner nål på spår.
Spinn med mig.
Farbror Psykbom häller pulverkaffe, socker, mjölk och hett vatten i muggar.
Jag försöker dansa i takt med svansviftande hund.
Hon reser sig upp från sängen plockar fram pennor, ställer sig framför vit vägg vid fönster.
Snälla, kan vi inte rita varsin Livsvägs karta.
En karta över var vi vill hamna över de saker vi önskar och inte vet att vi önskar.
Det är söndag och bara fem dagar kvar innan hon lämnade allt.
Hur menar du?
Vet inte, kanske bara är desperat och hög på lugnande.
Psykbom skrattar ställer ner kaffemuggar.
Glömma det förgångna är ibland det bästa sättet att överleva.
Men att dricka kaffe och rita kanske också fungerar.
Han plockar upp en av pennorna och går fram till väggen.
lördag 4 juni 2011
Familjealbum.
Pictures via Alice in Viceland.
Åkte turer med bilen.
Lekte exorcism.
Åt bläckfisk.
Spottade ut slemmet från den asiatiska maten.
Förblödde och diskade i badkaret.
Spegelneuroner.
Pictures via Experimental cinema.
Om nätter drar vi på oss varma kläder, med skopa och hink öser vi upp månens spegelneuroner i böljande hav.
Vid hamnen slår vi ner berusade sjömän.
Bladar upp deras hjässor, tömmer dem på speglar.
Rensar fickor på plånböcker småmynt fotografier på älskade miltals härifrån.
Tuggummin i smaker vi inte visste fanns.
Lämnar dem i blödande högar.
Hand i hand ringer vi Farbror Psykbom och ber honom att plocka upp oss med hans taxi.
Vet inte om det var ödet som ville att vi skulle bli med bil igen men en vecka efter vi träffat honom fick han jobb på stadens enda taxibolag.
Det är han som stilla konstaterar att hennes kropp bryter ner hennes egna spegelneuroner och det är därför hon faller i gråt så lätt.
Hon dränker de solbadande för min skull nu slaktar vi sjöns gossar för hennes skull.
Det var så vi hittade Gräskatten.
Han är för liten för att slaktas, vi frågar om han vill flytta hem till oss.
Har jag något val?
Nej.
Får jag ett eget rum.
Du får vårt finaste rum.
Huset vid havet känns plötsligt så mycket mer levande när vi nu är fyra, fem med hunden.
Tystnaden äter inte längre upp oss.
Nu slår klockan tolv och vi ska ut på jakt.
fredag 3 juni 2011
7 dagar.
Pictures via google - blood transfusion black pyramids and needles - all a happy person needs.
Jag ger mig själv sju dagar.
Pandemonium.
Han förklarar att stranden är en slags vänthall för de döda.
Minns allt.
Hon ligger utsträckt på sängen.
Jag och Gräskatten försöker stoppa livet från att lämna hennes kropp.
Farbror Psykbom slår mobilnumret jag plötsligt kommer ihåg.
Ingen svarar.
Vi skulle ha stoppat allt tidigare.
Den första morgonen.
Gräskatten blir arg slår till henne, varför?
Varför dör du om och om igen.
För att mitt hjärta är svagt och min fåfänga har inga gränser.
torsdag 2 juni 2011
Han på stranden
Och varför inte när drivveden var uppsamlad och stranden låg ren.
Alla de solbadande dränkta.
Min lugg klippt för kort.
Mitt hjärta dött som att det aldrig blivit fött.
Då kom han den gamle mannen gående på stranden mot oss.
Med hund i koppel.
Han presenterade sig som vår ny gamle granne.
Berättade att han bott vid stranden hela sitt liv.
Men de sista åren suttit inom lås och psykbom.
Vi behövde inte titta noga på honom för att se.
Det bor i ögonen i ryckningarna kring munnen.
Han hade varit i helvetet men på något sätt lyckats att återvända.
Återuppstå.
Jag hade bara varit halvvägs på väg då.
Barnhelveten räknas inte värst här i vår stad.
När han trycker sin tunga kropp mot mig vet jag inte ännu att jag kom att ha svårt för närhet.
Närhet känns som den tunga svettiga kroppen som gör det svårt att andas.
Därför kan jag inte med er.
Närhet känns som att bli lämnad i någons annans händer än dem man vill vila i.
Därför regnar det in i mig.
Men nu på stranden bredvid Psykgubben bleknar rädsla.
För det går att återuppstå från helvetet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






















































