onsdag 15 december 2010

It- Boysen. NiqbaBaben och SorgManteln.






Pics via, Moscow, House of 1000 corpses, Monster made of eyes, The coded sunset chaser.
Flyget är inställt.
Om jag sovit men nu gjorde jag aldrig det.
Känner mig som en Tefatskatt.
Och mobilen funkar inte.
Får ny biljett, nu lyssnar jag på 24 hour happy mixtape.
Då helt utan musik.
Sitter på bänk i fyra timmar.
Lyckas få grepp om de tolv plastflaske insamlarna som rafsar i tur och ordning i papperskorg.
Får för mig att plan till Frankfurt kommer störta.
Bredvid sitter en med stora ögon bakom glas han firar tre månader med sin pojkvän som sitter på andra sidan gången.
Han pratar pratar, pratar och pratar.
Jag luktar 2 dygn dansgolv.
Vilka är dina fritids intressen, Storöga ler snällt och frågande.
Mitt jobb svarar jag.
Sen funderar jag på om man kan bo på Berghain.
Funderar på om någon åt tomatsoppan i köket på Twin Peaks klubben.
En man är så perfekt målad i sitt ansikte att jag undrar hur någon kan ha en sådan fast hand.
Vintern där var mildare och dansstegen de närmsta mina skor kan komma lycka.
Nu är det rätt tyst.
Den enda som känner mig nuförtiden är Sprätten.
Glömde skriva om obehagliga Pickupnicmannen och de andra sakerna i Berlinerlandet.
Men det är så det är, det mesta skriver Fula Edith aldrig här.

2 kommentarer:

Lilla Eter sa...

Bra att du har Sprätten, fler borde man inte behöva. Jag tycker om och känner mig tacksam att läsa vad du skriver. Jag önskar dig mycket fint Edith!

Fula Edith sa...

Jo man behöver fler men en sprätt är bättre än alla så ja kanske man inte behöver fler.
Blir glad att just du tycker om Etern.
Och jag önskar dig detsamma förever!