söndag 27 februari 2011
Nosam Selrahc och Crystal Death.
Boys in the middle Hydra and Kalimist.
På översta bilden min tvätt på tork.
Jobba bageri i svarta kläder funkar halvbra.
Gå tunnel och kasta sten i svart däremot är som skapat för ändamålen.
Men vad vet jag.
lördag 26 februari 2011
Plundrarresor o regnbågsglas.
Ångrar att valet av byxor blev korta, buskar som växer upp ur torr mark sticker illa.
Solen är varmast jag känt.
Håller mitt sikte på hans rygg, våt fläck växer fram bakom tyg blått.
Under citronträdet öppnar vi våra munnar.
En till mamma en till pappa, svälj skölj ner.
Man med mula går förbi vi slänger oss platta mot sandad jord.
Mina solglas färgar siluetter till darrande regnbågar.
En timme o hon kommer kicka in.
Delar hörlurar, inget vi gör gör vi utan ett soundtrack.
Det är därför jag älskar honom.
Bryter bröd på väg ner mot havet.
Vid stranden ligger de utsträckta på badlakan under vajande parasoll.
Ha ha nu minns jag dig herr Slyter o den eftermiddagen vid en av Hollands vidsträckta stränder.
Jag skulle behållit dig vännen min, vi kunde druckit te o lyssnat på din jazz.
Men nu, år innan känner jag mig som en Jazzkatt när tår snuddar stranden.
Vid bar av trä köper vi plastvatten.
Han som står bakom bar ser ut som en snygg variant av en frälsare o jag vet att hon har kickat in.
Du tittar på henne med batiktyg runt perfekta höfter.
Du ser henne så mycket att jag till slut måste låta dig falla över hennes höfter.
Min frottehandduk har delfintryck, lägger den så nära havet jag kan utan att vågor den tar.
Kan inte ta av regnbågsglas, sneglar mot dig o batikhöften ni skrattar.
Hon har en glugg mellan framtänder.
Ser ett skepp vid horisonten.
Leker att det är piraterna som kommit för att ta mig med på deras plundrarresa.
Dagen släcker himlen o piraterna tänder stjärnor.
Snygga frälsaren o hans vänner tänder på strand eldarna.
Någon knackar mig på axel.
Det är batikhöften hon plockar leende av mig regnbågar.
Du det är för mörkt nu för att bära glas.
Vet då att det är jag som faller i henne o inte du.
Du försvinner hon ligger kvar vid min sida natten igenom på delfinduk.
Räknar till tvåtusentrehundraen stjärnor innan jag slumrar in på hennes perfekta höft.
fredag 25 februari 2011
Ge mig tio kilo morfin.
Pictures from the movie.......Requiem pour un vampire.
Jobbat 24/7, jobbat mig totalt tommare.
Försöker tänka att festen vi ska spela på i Berlin är fet.
Att öknen kommer bli vacker.
Lyssnar The Glorious Land och vill älska sönder den distade gitarren o den tutande trumpeten.
Vill egentligen aldrig skriva om nu.
Men nuet ligger som ett tjockt lager framför sagorna.
Jag kommer fan inte orka det här.
Inget man skriver på en blogg där typer man känner bra och figurer man känner mindre bra läser.
Men orkar typ inte bry mig om det för det är att inte orka som är sannast just nu.
Koreografskan kan vi åka nu.
Seriefugurskan kan du komma o hålla min hand.
Nypestina kan du säga att allt ordnar sig, att jag en dag blir lätt.
Har man barn måste man orka i alla typer av väder.
Annars går hela världen sönder och det regnar aska.
Ormskinnsindianen visar oss hur man kan elda i en lägenhet utan att den börjar brinna.
Att det är viktigt att sängkläder är rena och doftar gott.
Sov somna in vyssan lull jag kommer och tar dig i natt med hull o hår.
Somnar jag där sover jag lätt.
Springer fram blodsmak i mun andas vinterfrost.
Ur munnen växer ett istapps spjut fram.
Stoppar spjut i rygga.
Den som öppnar ögonen först får hugget.
I sin garderob har han en hembrännarapparat.
Den ger ifrån sig en märklig lukt.
Fyller glasflaskor fulla.
Örngott doftar saliv.
Får inte somna.
Skrattet ligger alltid nära det är det som är tyngst att bära.
Att allt egentligen är så himla enkelt.
Att det borde vara det.
Enkelt.
Då tänkte vi att han var snäll mot oss.
Han var inte snäll.
Han hade en dold agenda vi ännu inte lärt oss att tyda.
Men han har inte mycket med mitt nutillstånd att göra han är ett minne från en väg jag gick.
Alla är minnen upptejpade på insidan av mina ögonlock.
Jag tänker begrava er djupt med mig.
Ok nu borde jag skriva något glatt för att lätta upp.
I dag fyllde jag massa bläckfiskar med helium.
torsdag 24 februari 2011
Vid havet klappade han Mal.
Får fortfarande inte skriva för måste somna nu.
Det var egentligen inte vid ett hav han stod o klappade på dem utan vid en liten damm.
Trivs Mal i dammar.
Kanske.
Godnatt.
onsdag 23 februari 2011
Hängande kistor.
Pictures via google search for hanging coffins.
Ska inte hinner inte skriva för måste bygga klart några grejer men kom på att en gång var jag kär när jag åkte taxi.
tisdag 22 februari 2011
Halkade tror jag för jag har ett blåmärke.
Picture 1, 2 and 4 via Vial, 3 via Crucifere, 5 via Blood is the new blackk, 6 via A raincloud, 7 via ♈ ♉ ♊ ♋ ♌ ♍ ♎ ♏ ♐ ♑ ♒ ♓.
Det känns helt ok att spela trummor där det är mörkt.
Hon på undre bilden är rätt vig.
Minns du när vi gick över den bron där vi första gången såg honom gubben med randig pyjamas under sina uterliggarkläder.
Jag minns, fan ibland minns jag.
Vi gick över den bron tills ingen av oss längre ville gå över rusande vatten mer.
Kanske för att jag alltid sa jag skulle gifta mig med pyjamasgubben och du blev sur.
Sen gifte jag mig med någon annan.
Och skilde mig.
För varje person som kastar sig bort från mig ner från bron förlorar jag en bit.
Tror inte gubben sitter där längre, tror att vi bröt loss tillräckligt av bro stenarna för att den skulle rasa så jag skulle slippa gå bro nå mer.
O gubben han måste ha drunknat.
Synd för han var kanske min future husband på banjo o klarinett.
Nu ska jag gå och tvätta håret i floden.
fredag 18 februari 2011
Styrmorsvioler och en kasse rakblad.
Pictures via Substance.
Lovar och svär att det är så.
Hon gör i ordning någon slags blomsterdekoration.
Det är nästan så att man mår illa.
För fan Edith ryck upp dig nu.
Varje kväll berättade jag en saga för Sprätten.
Om sagorna tog slut plockade jag fram en bok.
Läste oss vilsna i andras ord.
Jag gillar Kaprifoler.
torsdag 17 februari 2011
Och så åt de honom levande.
Pictures via Substance and Crucifere.
Hon är som jag vi håller oss flytande.
När vi dyker dyker vi djupt och ofta.
På plattan har en gubbe parkerat sin bil han står och tjuter om hur mycket jesus älskar oss.
Blev på rätt gott humör när jag gled förbi honom.
Han hade en pälsmössa och tjocka vantar.
Fem kickersgirls stod o hurrade med i hans predikan.
Sen åkte jag tunnelbanan utan att må dåligt.
Alla såg gråa och fula ut.
En hade mycket röd näsa.
Orkade inte ens tycka synd om honom.
Hängde upp en repstege och satte upp ett gult tält i huset jag lämnade innan jag såg predikaren.
Lagar pastasallad för det tycker Sprätten om.
Har lyssnat på en och samma låt i två dagar och börjar smått att hata den nu.
Sover iaf en 4 timmar per natt utan att gå på sömnsnö.
Nu är det invigning jag tror att jag borde vara där.
Men jag är trött.
Gör det omöjligt för mig.
Häromdagen fick jag ett mail som gjorde mig glad.
För mailet gav mig en slags förlåtelse.
Jag var glad i en hel timme.
Det var kul.
Jag låter ironisk men det är jag inte.
tisdag 15 februari 2011
Nej Axl Rose nu skriver jag med mig själv.
Jag är inte spöket i din maskin.
Picture via Sunwheel.
Förstår inte ett ord av vad böneutroparen bönar om.
Kan vara därför jag gillar vad jag hör.
Ur duschen rinner kallt vatten.
Han har gått ut för att köpa något.
Solen snurrar motsols.
Vet inte längre för vem jag skriver.
Inte längre för vem jag andas.
När han kommer tillbaka andas vi i takt.
På altanen står en plaststol för mycket.
Flyttar min stol så att jag når att lägga fötter på räcke.
Vickar stol dricker vatten han köpte.
När han fyller sitt glas lutar han huvudet till höger ler bestämt o säger.
Du är min.
De sitter i källaren skruvar på en 303 eller säger man Roland TB-303.
Fan det börjar låta grymt säger den ena och den andra nickar.
Försöker läsa en bok på gräsmatta förstår orden de tråkar ut.
Lägger mig på mage kikar ner i den dunkla källaren.
Låtsas att jag skjuter dem med min stråkmaskin.
Stråken klyver dem mitt itu.
Tänker att nu är ni mina.
måndag 14 februari 2011
Frostskador blodförlust nyckelbensbrott lungsot o brutna skenben.
Picture 1 and 5 via Sunwheel.
Albuqerque - Santa Claus Fe - Grand Daddy Canyon - Lost Angeles - Sankte Per Francisco.
Vi tävlade i hur länge vi kunde låta en igel sitta o suga på oss.
Kommer inte ihåg vem som vann.
Men kommer ihåg en sång den gick så här någonstans mitt i,
And I wonder.
I wa-wa-wa-wa-wonder
Why
Ah-why-why-why-why-why she run away
And I wonder where she will stay
My little runaway, run-run-run-run-runaway.
Nu ska jag dricka te.
Samlare.
Pictures via Crucifere and Karuseller.
Han plockar upp ett järnrör och slår sönder den andres knän.
Jag ska bli blind och börja samla på stenar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)