Ångrar att valet av byxor blev korta, buskar som växer upp ur torr mark sticker illa.
Solen är varmast jag känt.
Håller mitt sikte på hans rygg, våt fläck växer fram bakom tyg blått.
Under citronträdet öppnar vi våra munnar.
En till mamma en till pappa, svälj skölj ner.
Man med mula går förbi vi slänger oss platta mot sandad jord.
Mina solglas färgar siluetter till darrande regnbågar.
En timme o hon kommer kicka in.
Delar hörlurar, inget vi gör gör vi utan ett soundtrack.
Det är därför jag älskar honom.
Bryter bröd på väg ner mot havet.
Vid stranden ligger de utsträckta på badlakan under vajande parasoll.
Ha ha nu minns jag dig herr Slyter o den eftermiddagen vid en av Hollands vidsträckta stränder.
Jag skulle behållit dig vännen min, vi kunde druckit te o lyssnat på din jazz.
Men nu, år innan känner jag mig som en Jazzkatt när tår snuddar stranden.
Vid bar av trä köper vi plastvatten.
Han som står bakom bar ser ut som en snygg variant av en frälsare o jag vet att hon har kickat in.
Du tittar på henne med batiktyg runt perfekta höfter.
Du ser henne så mycket att jag till slut måste låta dig falla över hennes höfter.
Min frottehandduk har delfintryck, lägger den så nära havet jag kan utan att vågor den tar.
Kan inte ta av regnbågsglas, sneglar mot dig o batikhöften ni skrattar.
Hon har en glugg mellan framtänder.
Ser ett skepp vid horisonten.
Leker att det är piraterna som kommit för att ta mig med på deras plundrarresa.
Dagen släcker himlen o piraterna tänder stjärnor.
Snygga frälsaren o hans vänner tänder på strand eldarna.
Någon knackar mig på axel.
Det är batikhöften hon plockar leende av mig regnbågar.
Du det är för mörkt nu för att bära glas.
Vet då att det är jag som faller i henne o inte du.
Du försvinner hon ligger kvar vid min sida natten igenom på delfinduk.
Räknar till tvåtusentrehundraen stjärnor innan jag slumrar in på hennes perfekta höft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar