Ge mig tio kilo morfin.

Pictures from the movie.......Requiem pour un vampire.
Jobbat 24/7,  jobbat mig totalt tommare.
Försöker tänka att festen vi ska spela på i Berlin är fet.
Att öknen kommer bli vacker.
Lyssnar The Glorious Land och vill älska sönder den distade gitarren o den tutande trumpeten.
Vill egentligen aldrig skriva om nu.
Men nuet ligger som ett tjockt lager framför sagorna.
Jag kommer fan inte orka det här.
Inget man skriver på en blogg där typer man känner bra och figurer man känner mindre bra läser.
Men orkar typ inte bry mig om det för det är att  inte orka som är sannast just nu.
Koreografskan kan vi åka nu.
Seriefugurskan kan du komma o hålla min hand.
Nypestina kan du säga att allt ordnar sig, att jag en dag blir lätt.
Har man barn måste man orka i alla typer av väder.
Annars går hela världen sönder och det regnar aska.
Ormskinnsindianen visar oss hur man kan elda i en lägenhet utan att den börjar brinna.
Att det är viktigt att sängkläder är rena och doftar gott.
Sov somna in vyssan lull jag kommer och tar dig i natt med hull o hår.
Somnar jag där sover jag lätt.
Springer fram blodsmak i mun andas vinterfrost.
Ur munnen växer ett istapps spjut fram.
Stoppar spjut i rygga.
Den som öppnar ögonen först får hugget.
I sin garderob har han en hembrännarapparat.
Den ger ifrån sig en märklig lukt.
Fyller glasflaskor fulla.
Örngott doftar saliv.
Får inte somna.
Skrattet ligger alltid nära det är det som är tyngst att bära.
Att allt egentligen är så himla enkelt.
Att det borde vara det.
Enkelt.
Då tänkte vi att han var snäll mot oss.
Han var inte snäll.
Han hade en dold agenda vi ännu inte lärt oss att tyda.
Men han har inte mycket med mitt nutillstånd att göra han är ett minne från en väg jag gick.
Alla är minnen upptejpade på insidan av mina ögonlock.
Jag tänker begrava er djupt med mig.
Ok nu borde jag skriva något glatt för att lätta upp.
I dag fyllde jag massa bläckfiskar med helium.