lördag 29 augusti 2009

Tysta Leken Börjar Nu.



Jag har bett om några extra varv i pariserhjulet. 
Jag får dem.
Alla ni som någon gång skrattat så ni nästan kissat på er ta ett steg ifrån kanten.
Alla ni som påstod att ni inte ljög ta två steg tillbaka.
Plums.
Jag har för tillfället inget mer att säga.

Drottningens Födelsedag.



Om du tar 365 flygande steg ifrån portar på centralstation kommer du till det stora torget.
Denna kväll har de slagit upp ett blinkande tivoli.
Sockervadd spunnen.
Vid hamn, scen under strålkastare.
Vi firar drottningens födelsedag.
Lampor under broar hostar till och tänds.
Under vilken burk har mannen med hunden gömt ärtan?
Ingen gissar rätt.
Jag gillar baren där de täckt golv med halm.
Där alla har dåligt sydda cowgirl hattar.
En timme slås lätt ihjäl.
Skjuter prick missar träffar, får i min hand neo neongrön kanin.
Det är inte svårare än så.

fredag 28 augusti 2009

De Sju Hundra Gula Ballongernas stilla önskan.



Vissa dagar består Edith jobb av att fylla sju hundra gula ballonger med helium.
En annan av att se till att den som trippar runt på scen stor har ljus.
Vid en föreställning träffade jag på en mycket sur skådespelar donna.
Hon gick runt i våndor viftade missnöjt hit och dit.
Scen badar i många tusende watt.
Plötsligt tjuter hon till.
Fröken ljustekniker.
Syns jag överhuvudtaget.
Hon hade bråkat så hemskt med allt o alla, så Edith trycker på black out knapp.
Ropar.
Nej jag kan faktiskt inte se dig alls.
Idag har jag en stilla önskan.

onsdag 26 augusti 2009

Först slogs vi lite.

Sen Yxa vi.

Kråkbär o Ängsull Bränn Bränn Bränn.



Men värst mycket hände inte.
Pingsthäxan fortsatte sitt guda korståg i klassrum efter klassrum.
Nu fanns det iof bara två rum i vår skola.
Fick för mig att hennes näsa växte mellan hennes besök.
Fakta, håret hennes blev tunnare.
Hennes mässande allt mer i falsett.
Men det var cancerns fel några år innan det skulle falla ett tungt regn ifrån öst över våra byar.
Så fler blev de tanterna och gubbarna som kom att stupa under kräftdöden.
En bit ifrån vårat hus låg ligger en plats vid namn Häxberget.
Där brändes och halshögs de sista häxorna i vårt avlånga kungadöme.
Sant.
Det växte mycket kråkbär och ängsull vid slaktepicentrumet.
Kråkbär är rätt goda.
Hörde att de till slut, rest ett minnesmärke över de kvinnor som under kyrkans lilla lillfinger fick in i döden gå.
En dag kom pingst häxan aldrig mer tillbaka.
Vi saknade henne inte värst mycket.

Compose Kompost.


Han kallar sig för Devadatta.
På en säng ligger hans tyska självsvälts fru o flämtar.
Hon är gravid, dagliga kosten, två stycken choklad indränkta minimuffins.
Vi delar  hus på Ibiza hur det föll sig att vi delar med dem, ingen aning.
Hans levebröd trolla för barn om dagar, massera old ladies nätter igenom.
Tyska frun snyftar i sin säng.
Inget happy house.
Allt andas sarkofag solsmält choklad.
Vi tar bilen ut till Moonbeach.
Mark vilar under vasst stenkristall täcke.
Dyker ner i djupt vatten.
I en grotta har två bröder slagit läger.
Hur länge har ni bott här.
Alltid.
De är inte den prat glada typen.
Middagen ska vi äta hos han konstnären som har en så extremt lång knölig näsa att jag aldrig kan titta på honom utan att få andnöd.
Ha ha fan vilka meningslösa inlägg jag skriver.
Men fan den näsan.
Nu ska jag åka o kolla på hur långt byggarna har kommit med min lägenhet.

JeffreySvimDahmerDöden.


Heja systrar och bröder.
Tunnelbanan är packad fredag kväll Edith fortfarande liten.
Står med grabbarna Crom o systrarna Kickers.
Då kliver han på.
Med tillhörande sällskap.
Första tanken.
Katthoppa skalla.
I ett annat liv skulle jag helt enkelt plockat upp telefon ringt till poliserna.
Hans kavaj är dyr mina skor skabbiga.
Han ler när han upptäcker Edith.
Andra tanken.
Nu dör jag svimdöden spyar ner vagn.
Tackar tunnelbane guden när tåget når T-centralen.
Vid bord på Silverhästen kommer värme till kropp tillbaka.
Minne av gubbe försvinner.
Nej, man jag ska inte grotta i gammalt.
Men det finns stunder då jag blir så djävla förbannad över att.
Jag inte katthopp skallade vissa in i garderoben bakom glas.
Eller bara lyfte ett trollspö ur rygga, hokus pokus trollade dem snälla igen.

tisdag 25 augusti 2009

Ser du vad jag ser, fem döende PannkakshusgudaR.

Vi sitter på kaffestället.
En klunk kaffe.
Ett koffein piller.
En klunk kaffe osv.
Röd målar läppar.
Edith tecknar blackbook.
Annan tittar innehålls förteckning.
Fan vi borde ju vara aspigga nu.
Annan har fått ett jobb och har i sin ficka nycklar kod till ett kassaskåp.
Påstår hon.
Alltså de ligger hur mycket cash som helst där.
Vi kan räkna med tre minuter innan cracksnutar väller in.
I framtiden hör jag någon skrika, det är bara att avrätta dem, tjuvarna.
Slarvigt drar Röd I wanna look good for you eyliener.
Men du kommer de inte fatta att de e du.
Jo kanske, Annan hetstuggar vitt koffein puder.
Just det, du kommer bara med döda ideer, jag vill gå ut på nått ställe, Edith vad vill du göra.
Åka härifrån.

PingstHäxan.


Kyrkan har de rest på toppen av by.
Vi läser bön på morgon vid lunch när skoldag avslutas.
Guldskärvelärarinnan ger oss ett ark med de tio budorden.
Edith går i ettan vi är tre stycken i min klass.
Tvåor treor delar samma rum totalt kanske vi är tolv kiddos.
En kvinna ifrån pingstkyrkan sitter plötsligt längst fram.
Hon är mörk under ögon tunt askblont hår.
Hej barn är ni redo för gud.
I knät en nött gitarr.
Med raspig röst sjunger hon en sång om han den dära guden som över oss vakar.
Avslutar med slutna ögon.
Barn, gud han vakar över er likt en skugga följer han er dag och natt för att se att ni uppför er väl.
De flesta av oss har gud i sitt hjärta men en del av er har djävulen i sitt inre.
Det känns som hon tittar på mig när hon säger devil ordet.
Tycker det känns mycket obehagligt att det för jämnan sneakar en skugga vid min sida.
En skugga som ser när jag snor kakor i skafferiet ritar på väggar äter klister, rotar i den hemliga lådan.
Bestämmer mig för att jag måste bli vän med den dära guden så han inte tjallar till pingsthäxan.
Efter skolan ser jag till att missa skolbussen.
Går upp till kyrkan på toppen av kullen.
Dörren till klocktornet är öppen trappor branta.
Rädsla för vad som finns högst upp.
Jag kan inte förstå varför gud bor i ett så mörkt hus.
Under klockspel sätter sig Edith.
Ur sin ficka plockar hon fram papperslapp sax och blyerts.
Skriver.
"Snela sej inte nogot till hexan".
Klipper av en tuss av sitt hår lägger prydligt på lapp.
Tänker, nu har vi en deal så sluta smyg på mig tack snälla godnatt.

måndag 24 augusti 2009

Jag är Rödspättan med Ludna Luvan i natt knackar hon på din dörr.

Tristessen har fört mig hit klockan tre serveras nattmackor man inte vill stoppa i mun.
Jag turistar i en annan del av verkligheten.
Känner vilsenhet stor.
Känner mig vilsen överallt.
Fördelen här, i draperade rum alla visar öppet sin vilsenhet.
Bakom skynke dyker liten man upp.
Ögonglas tjocka, glansiga Wild at Heart Snake skin Bootz.
Han knycker på nacken öppnar sakta mun.
Vill du se mig dansa flicka lilla?
Visst dansa du.
Herr Snakebite ber bartender höja.
Han dansar bra.
Mycket bra.
Jag skrattar så jag gråter.
Många är de minimännen som för mig dansat.

Santa Junky Doktorn på öfvre Östermalm.



Sluter ögon vi bestämmer oss för att lita på Jultomten.
Egentligen finns inget annat val staden ligger under istäcke.
Fingrar kroknar blå.
Och vi är ändå två.
När dörren slår igen tänds ljuset.
Dålig ide.
Det snälla leendet övergår i ni är bara smuts blick.
På byrå i hall står porslinsfigurer på rad.
Strykande katter hårbollar smutsiga lådor.
Han har byggt sju  Babels torn med tidningar ifrån the past.
Ni kanske kan börja med att städa.
Som doktor blir det inte mycket tid över för sådana sysslor ser ni.
Ja vi ser.
Doktorn sätter sig i fåtölj i inre rum.
Grammofon spinner igång.
Vi får inga förkläden men tar vår roll som städare på största allvar.
Fejar suger dammar sorterar stoppar tras i säckar.
Vassa stål pinaler bandage kanyler.
Edith.
Ja.
Jag vill inte stanna här. Röd pekar snett bakom byrån.
Där ligger död katt och sover gott.
Nu vet vi var söta doften kom ifrån.
Röd.
Ja.
Vi går, nu.
Santa Junky Doktorn har lämnat sovrums dörr på glänt.
Vid grammofon sitter han och gråter.
Hans tårar kan vi inte torka bort.
Knackar på karm ropar farväl springer fort ner för trapphus.

TjuvPackan Fula Edith Skyltar om.

HjärtSvikt.

Ja han kallades för turknäsan.
Han är en av dem som inte finns kvar därute.
Därför får han den osynliga huvudrollen i mitt kommande leka uppspel i offentlig lokal.
Men kanske mest för att jag där på perrong i Gamla stan för en livstid sedan kände mig förälskad i honom.
Kärlek till det motsatta könet för mig var död direkt biljett till det mörka kvava rummet.
Att bara hänga runt med jämnåriga kids utan sviktande hjärtan på lika villkor utan hets efter annans kyss.
Jakten efter äventyret.
Det var det jag älskade.
Så jag blev förvånad när jag tittade på honom och mitt hjärta smälte snön som föll.
Jag kände mig lycklig på riktigt.
I nästa sekund släppte jag förälskelsen just därför att i den värld vi befann oss i fanns ingen plats för sådant.

söndag 23 augusti 2009

Childern of the PoppeCorns.



Vi hade en gemensam fiende när vi var små sprang runt på gator i tunnlar svävade ovan hustak.
De vuxna.
Sen en dag blev jag själv fienden.
En aning snopet.
Hörde förresten att ormskinns Indianen fortfarande struttar runt någonstans i vår stad.
Inte snopet alls.

† SCEN ETT BLIR †

Klara färdiga gå nu sätter Eddan ihop sin Show.
Sitt lilla KravallSällskapsSpektakel med 200 KKK huvor,  svartamask grisarna, Kickersblowmebrudarna, Edith liten, en Fe, Tokyo ghetto pussy Baben, Flickorna med Trummaskinerna Snön som faller i de bubblande bubbel Glasen.
Men först ska vi tutta eld på kistan med hjul.
Ordna en fin fin begravning jag aldrig kunde gå på.
Hänger ni med.

Country Side förseglade brev.


Vi ska "skolas" in.
De har köpt likadana vinterplagg åt oss.
Min en säck.
Var ska vi undrar den finska flickan.
Till ett hus djupt i skog utan telefon.
I bilen upp ska det lekas ordlekar.
Jag gillar finska flickan de andra skulle jag helst slippa.
Men det funkar inte så.
De i bilen är de jag de kommande 3 åren ska bo med.
Vill mest av allt gråta.
Snälla ren älg rådjur kan du springa ut i vägen nu.
Han som kör kommer bromsa underlaget halt bilen sladdar.
Kör ner i dike skogskant.
Jag och flickan tar oss ur bil springer tills vi hittar ett snällt hus där vi kan bo.
Edith du är så tyst vad tänker du på?
Kanelbullar och olyckor.
Han som kör skrattar.
Bestämmer att han tillhör den goda sidan.
Kvällen hunnit långt när vi kommer fram till öde hus i backe.
Koppar med varmt dukas upp på köksbord.
Vi ska skriva brev till oss själva i framtiden.
Våra innersta önskningar. 
Jag är 15,  hur jag än vrider och vänder på allt kan jag inte se framtiden.
Men skriva är fun.
Fyller glatt papper.
Kvinnan stoppar in våra blad i kuvert slickar förseglar.
Ingen kommer läsa era brev ni får tillbaka dem den dagen ni lämnar oss.
Vi blir visade till sängar.
Sover.
God morning sunshine går ner till frukost.
Fyra vuxna sitter med bister uppsyn.
Han pekar på mig, alla utom Edith tar sin frukost med sig in i andra rummet.
Edith du sätter dig här.
Kvinnan håller upp mitt brev.
Kan du vara så snäll och förklara vad du menar med det du skrivit.

lördag 22 augusti 2009

Vi plockar svamp på dansgolv.



Tarantino levererar det han ska leverera,  babes som inte är våp rött splatter hisswesternmuzak klipp i klippen.
Dock gillade nog Sprätten filmen mer.
Edith fick döda två timmar i annans värld.
Favorite waste of time, Fula Edith goes to the movies.
Mina skor är för höga jag vinglar.
Peruk vill åka på sniska.
På dansgolv dras hårspännen loss fejkhår stoppas i påse med  de höga pjucken.
Knyter skosnören på finska fyllegympaskor.
Lättare att hoppa dansgolv.
Han som kommer fram inte ful alls.
Förvånat tar jag hans hand.
Tänker nu blir jag kär.
Blir kär.
Lämnar nu kärleken.
Sitter vid det runda bordet vid hav.
In kommer bytta i byttan flyter många svampar runt.
Stoppar hon som ska fylla min tallrik.
I dont like swamps.
Sprättens pappa nyper mig i midja.
Swamp betyder träsk.
Aha.
I natt ska Blå Grillvanten och Edith leka kräftskiva med tillhörande Children of the Corn trenne movies.
Aha.

Sista färden med skor blöta.


De har tagit med oss på en fyradagars kanotfärd.
Bär skrov mellan vattendrag igenom sly dy och skog.
Slår läger på klippor.
I myggig solnedgång tänds stormkök.
Skor blöta håret tovigt.
Den sista dagen går vi igenom lövskog.
Sol bryter igenom blad gröna.
Där mitt ute i ingenstans står trähuset.
I husets mitt har ek slagit ro.
Skjuter köttar ut sina grenar igenom tak  spruckna fönster.
Golv rör sig under våra steg.
Möbler huller om buller.
Krossat dammigt porslin.
Går uppför fallit redan färdig trapp.
I rummet med en gång  ack så blommiga tapeter står det svarta pianot.
Någon hade en dag sagt farväl till sitt hus.
Minnet ifrån när vi gick på upptäcktsfärd i trähuset en tidig sommar morgon med blöta skor, är för mig saga.
Så jo sagan den finns.
Plockar upp den största snäckan jag kan finna på stranden.
Lägger den till mitt öra.
Hör du havet?
Ja, jag hör sju hela oceaner.

fredag 21 augusti 2009

Konstgjord Farväl Andning.


Många är vi som samlat snäckor på stranden.
Lägg snäckan mot örat.
Hör du havet?
Nej.
Sagan existerar inte.
Utan sagan blir det för kvavt för Fula Edith att andas.

Status update ifrån den andra sidan.

Jag har fått en brevvän.
Det ryktas om att det ska öppnas ett Skol(k) kafe på söder.
Snart är det valår och jag kommer personligen göra otrevligt hembesök till alla er som röstar höger.
Städar upp det som blev stökigt i mina rum efter leva fru försöket.
Funderar över hur jag kunde vara så korkad.

torsdag 20 augusti 2009

Hitta rätt på försök ett.



Ormskinns Indianen tömmer fickor framför sitt altare.
Du får välja vad du vill.
Krafs glittrar under rökelser och elefantgudafigurer.
Jag vill ha ringen med den ljusblåa stenen den påminner om ringen jag snodde ifrån mammas smyckeslåda.
Snodde för att sen sälja till svettig förstoringsglas gubbe.
Jag trodde pengarna skulle föra mig till staden som aldrig sover men tji lilla tjuvpacka fick Edith.
Snubben i de trånga träningsbyxorna fläckiga trainers tömmde fickor utanför Åhlens kall natt.
Fatta vad vi kan göra med dig om du inte cashar ur fickor nu.
Stilla i sinne får de papperslappar.
Följer dem med blick när de dansar sin röva andas klister vidare in i nästa årtusendedans.
Tänker, jag sätter finska bröderna efter er.
Vinkar.
Lycka till godnatt.
Plockar upp ljusblåastenen ringen.
Den här den vill jag gärna få.
Indianen ler.
Tappat en tand eller två skrattar.
Jag skoja bara med dig, skulle bara kolla om du kunde plocka ut den enda av värde här i min skräphög.
Du är en bra elev du hittade rätt på försök ett.
Belöningen- vad du vill på Mcdöds Donalds.
Vi kör ner till hamburger heaven.
Beställer bricka full till Edith och tjuvlärare.
Hon blir inte speciellt förvånad över att han hupps glömt sin plånbok hemma.
När han glufsar i sig pommesen tänker jag.
Aldrig någonsin vill jag bli stor.

God middag Sunshine.


Jag är här och jag är kär.
En gång jobbade jag med att varje morgon diska rent gårdagens charkdisk.
Fun, nej inte speciellt.
Under ett år spådde jag folk över telefon.
Fun, jo det var för det mesta fint dock blev jag lite sorgsen less över hur livet knuffar runt alla i ovisshetens torktumlare. 
Nu sitter jag mest på en parkbänk i mina tjusigaste glasögon.
Nu är jag försenad.
Hejdå.

tisdag 18 augusti 2009

Kära Dagbok igen, jag ändrade mig skicka dem till Joy Garden istället.

Kära Dagbok, idag tänkte jag att alla kunde dra åt Helvete.

Så vad pysslar Fröken Fula Edith med när hon inte sitter och skriver om hur Lill Edith vilse sprang runt i Torture of happy krossa fönster joy Garden.
Hon klistrar in fina färgglada bokmärken i ett album.
Ibland skrattar hon.
Nej nu blev jag ful tråk ironisk.
Jag skriver här nästan varje dag ganska många läser men alla e så himla gravallvarligt tysta.
Under hela så länge jag minns mitt liv har jag en återkommande dröm.
Drömmen där jag befinner mig i ett hus.
Åren går byggnationen  växer sig större.
Fler rum teatersalar källartunnlar  kaklade bassänger fler Spratteltjack flyttar in.
Huset är mitt växande slott.
Den kommer ca en gång per år.
Om jag efter död hamnar någonstans så är det i mitt slott.
Det känns väldigt tryggt må jag säga.

måndag 17 augusti 2009

Gaffade fönster mot Glömda GlasTrasTrädgården.

Han ger mig nycklarna som går till rummet på nedre botten.
Heltäckningsmattan svampig under fötter.
I taket hänger en glödlampa.
Rakt fram är dörren som leder ut till ingenmansträdgård.
Istället för ruta har någon omsorgsfullt gaffat fast plastpåsar i glada färger.
Om solen tittar fram kan du lägga dig i en av solstolarna.
Men var försiktigt bakre benet på den ena är lite trasigt.
Innan han går lämnar han över handduk och tvål.
Tvålen luktar gammal tant.
Sätter mig ner på tältsäng ingen ide att packa upp går istället ut i glömda trädgården.
Vid tom fågelbads pool står två plastiga svajande stolar.
Muren runt om är kantad klädd i taggtråd och krossat glas.
Du kickan ropar landlorden ifrån balkong .
Vill du ha ett glas lemonad.
Solen gömd bakom moln.
Sätter på mig solglas tackar ja till lemonad.
Dryck hissas ner i flätad korg tillsammans med stabbig kaka.
Vaknar mitt i natten av att det springer omkring fulla dubsteppar skuggor i trädgård.
De krossar glas sparkar solstolar.
Drar täcket över huvud ber stilla att de inte ska riva ner mitt gaffade fönster.

Ah så Törstig, Hick.

Its alright, its ok there is something to live for, Jesus toooold me soooooooooooo.
Ligger i sängen dricker kaffe o hailar.
A new world order har infunnit sig.
Tråkigt för alla att världen gick under igår men alltid lika gott med popcorn.
Jo men idag har jag ingen lust att berätta stuffs ifrån svunnen tid.
Så till Sockret som nu huserar vid hamnen i Malmö.
I Stalkertown regnade det nyss.
Sitter i annans kök snyltar internets.
Försöker kittla upp kommande föreställning i brygga då
pågående skildavägarmässa fått mig att tappa mening i att leka föreställning.
Men sakteliga kommer lek tillbaka.
Det gör den alltid.
Jag hoppas att du har det bra därnere och slutligen hälsa Tommieboy.
Vidare önskar Edith att Lillebror orkar att ta ner guldcykeln ifrån de norrländska skogarna.
Utan socker smakar kaffet inte lika gott.