söndag 12 september 2010

Salem begraver hjärtat i ett trasigt knä.



Picture in the middle via dixmacabre.
Mitt knä har aldrig gått sönder så där i ligger inga begravda hjärtan.
Är trött på vänstermänniskor i uniform, trött på högerdårar med silverkäpp.
Dödens son borde vara Fasan.
Innan han kom slog det ut tiousen rimfrosteblommor på stadens alla fönsterrutor.
Det såg snyggt ut.
Mest trött är jag på mig själv.
Hejdå.

Inga kommentarer: