I finrummet.

Duns låter det när tösnö faller från granvingar.

Kramar den sista snöbollen extra hårt.

Sitter i ett rum klocka tickar och där förstår jag att det spelar ingen roll.

Vi kliver ut på gatan då kommer tårarna.

Vill inte släppa taget om henne.

Springer igenom en eldfödd nu är det höst Tantolund.

Från berget syns ringlande motorvägar.

Inte det spelar heller någon roll.

I det sista jobbet jag gjorde lät jag mig köras över.

Den känslan är inte helt fine.

Blir irriterad över en formulering.

"Måla eller tagga ej inte på otillåtna ytor" Varför jo för att slippa att bli smutskastade av graffmotståndarna. För att ja få lagliga väggar, men hallå!

Varför denna strävan att komma in i finrummet.

Det är obehagligt kallt i finrummet.

Alla går i takt och niger innan vi körs över.

Hon möter hans blick innan hon sular snöbollen rakt upp i hans lilla söta ansikte.

Det offentliga rummet här ute är allas så ja ta vara på det.

Men det är lika mycket ditt som deras.

I morgon skall jag berätta en saga med en början och ett slut.

Erkikrokidu jag Älskar musiken!