Kan du framkalla den känslan nu.
Efter aska kom värmen.
Sol bränner fräknar på nästipp.
Ler.
Det var över ett år sedan Edith satt på ett flyg härifrån.
Snart ett år sedan hon tog mer än danssteg tre.
Jag är död.
Vi sitter under inomhus bankomat för att där är det varmt.
Jag levde inte då heller.
På båten upptäcker jag att mitt kort inte funkar.
Sprätt är hungrig.
Tolv timmar hungerbåt i skvallpigt medelhav.
Tittar på kort, men snälla då hur ska de gå.
Sveper förbi dukat bord plockar med.
Men Sprätt han vill ha mer, ljusblå liten bil i metall bakom glas.
Varje morgon går jag kilometer efter kilometer till just den stranden.
Parkerar vagn klättrar ner med liten under arm.
Sprätt har solmössa.
Vi bygger våra drömmars slott av sjutusen sjösjuka sandkorn.
När vi kommer tillbaka står bara drömmarna kvar, sanden är försvunnen.
En gång var det någon som hade tappat en hundring under våran bankomat.
2 kommentarer:
Du lever saker jag drömmer om.
Om jag fick mitt liv på ett silverfat hade jag haft barn nu.
Jag levde saker.
Nu skriver jag bara sönder dem.
Skicka en kommentar