lördag 17 oktober 2009

Begravda Puppydogs.

Sitt still.
Har nu kutat en tio kilometer på sista sträckan, försöker att le.
Det går rätt bra.
Kunde vi fångat den tysta Frost pojken innan han slog i backen.
Vet aldrig.
Men det är kanske meningen, att vissa ska falla för att vi andra ska kunna stå stadigt.
Om på två ben som ett i rullstol som i torn.

Inga kommentarer: