Det finns inga bläckfiskar dit jag ska. Önskar mig ett stort hus utan skuggor i hallen.
Ibland funderar jag på om jag skulle hakat på i all debatt om rätt och fel.
Men det står mig ganska självklart att ingen egentligen bryr sig om någon annan än den de älskar behöver, har fött och sig själv.
Det finns ingen rättvisa och det finns inget liv efter döden.
Vem som helst kan bli ond, god, förtryckt, uppryckt.
När jag sitter och bygger mina grejer tänker jag att det betyder något men i det stora betyder det inte ett skit.
Ibland undrar jag också varför så många postar bilder på kaffemuggar med någon mjölkskumssyrafigur i osv på instawebstagram.
Vissa dagar kan jag se att jag inte är så ful.
Men det spelar inte så stor roll det heller.
För jag finns inte.
När snön har smält ska jag plantera några frön från en Alpstormhatt.
Om de blommar fanns jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar