På varje bild ler dom sockerglattsött.
Kul tänker jag.
När jag kliver av bussen vet jag redan, ändå kliver jag av bussen.
Alltid är det nått säger han.
Ja det är alltid nått tänker jag tillbaka.
Han ler.
Vi står i ett grustag uppe i norrland.
De vuxna tittar på hästar som springer runt runt.
Kuskar smygsuper innan de hoppar upp i sulky.
Jag hänger med de finska barnen. Vi ska slåss med de andra barnen.
De som står ovanför oss i grustaget.
Plockar upp den stora stenen till höger om den söta pojken med bruna ögon.
Sol gasar hästar gnäggar.
Billiga kola fastnar mellan tänder.
Tar sats slänger iväg sten.
Flyger i båge upp, efter en sekund vet jag att den kommer träffa illa.
Sten träffar liten kille.
De andra barnen kommer rusande ner för sandberg med lilla i hand.
Hans hår e blött rött.
Jag blir rädd tänker fängelse.
Men de vuxna får inget veta så vi sluter fred.
Håller killes huvud under vattenslang sköljer tills det inte vill blöda mer.
Pojken med de bruna ögonen sätter sin keps på lillkillen.
Folk skriker nerifrån travbanan svär på finska.
Leppinens häst tappade skon, skon flög bak satte sig i Leppinens knä.
Vi går och köper mer billig kola.
Nedanför huset låg fälten med slaget hö.
