Om dagar kör bilar över isen så det är inte farligt.
Bara man går varligt kom, säger hon.
Jag vägrar.
Är livrädd för stora frusna vatten.
När vi var små satt vi mitt där ute och pimlade vak.
Hörde om han som stod ute på isen när den brast.
Is om natten är inte tyst den sprakar, knarrar, väntar.
Han tar ner mig till kanaler under lysande broar.
Att gå på fryst vatten med den man helst somnar med smakar rimfrost.
Jag minns knappt den smaken längre.
På brofäste klottrar vi våra namn.
De finns kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar