Frimurarinnor.

Polska Drottningen, Fula Edith och Katten hänger ut genom Kattens fönster.

Katt bor i Industriområde under oss flyger över hundra gubbar fram på moppar.

Innan vi hör spinnande motorer myntar Katten ordet Frimurarinnor.

Innan ordet myntas sitter vi på lokala Landetbaren.

Känns som om jag känner igen nästan alla fast de har blivit äldre.

Lämnar industrilandskap utan torn som puffar rök.

Motorväg.

Landar vid Grand hotell i ett Salta sjö baden som i natt har tagits in av klädmärke, de håller tacky fest med blinkande lampor.

Tre danssteg.

Motorväg igen.

Det är märkliga saker som händer nu.

Fröken Stella med baby Hurrican är med om en Devil Dust tromb på ett Eriksdalsbad.

Vinden viner skräpet flyger barn skriker.

Som en skräckfilm blir headlinen.

Jag slits, inte där men här.

Går mot Norr fast jag vet att jag ska till Söder men egentligen vill jag till Väster.

Eller är det i Öster jag vill bo.

Snart blir nattflyg till Berlin en sanning.

Om jag inte hade min Sprätt fanns jag inte mer.

Kan inte fatta var hur när varför.

Hon är rädd för Amsterdam jag älskar den författare som har framkallat hennes rädsla.

Kallar henne för Drottning av Etern.

Kanske för att hennes hår är gyllene.

Äter rökta räkor i Kungens soliga trädgård.

Kamera blixtrar vänner från förr, kaffe med mjölk 24 år senare.

Träden runt oss har krympt hur gick det till.

Schack matt.

Han pratar inte ens med sig själv i huvudet en annan har havet i sitt huvud.

Det luktar diesel.

I mitt huvud gnistrar det krig.

Så var min helg.