Om man inte passar sig blöder det ut en svart ful droppe från bläckpenna.
Och hela teckningen blir förstörd.
När hon vänder sig om doppar jag ner stift.
Bläck har en speciell lukt.
Kanske var det därför jag föll i kärlek vid första ögonkastet.
Bläckfiskaren står vid perrong vid havet.
Tappar inte andan först men när jag kommer närmare och känner doft av svart bläck.
Vill jag aldrig mer skiljas åt.
Vi skildes åt innan jag återfått andning.
Tittar på tumme siktar, trycker in pennstift.
Liten prick på vänster tumme är fortfarande bläcksvart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar