Picture via Cancer.
Du vet vad som hände i kloakerna va?
Skakar på huvudet vill inte minnas.
De svämmade över den morgonen då hon som var rädd hoppade ut genom ett fönster från första våningen.
Och stukade båda fötterna, du skulle sett hur hon inte kunde gå efter det.
Allt hände i ett rus av flödder.
Var det samma morgon som han skar upp sina underarmar.
Hon i trasiga jackan nickar.
Så du minns visst.
Hon skrattar.
Träden står kala utmed vägar i väntan på att blad ur grenar ska slå.
Sprickor i hans underarmar är djupa och svagt blå.
Som dina ögon ungefär.
Vill du hoppa rep med mig i sommarnatt under basketkorgar.
Han skakar på huvud.
Tänker att jag vill fråga en gång till men orkar inte.
Vem är du egentligen.
Han tittar på mig som om jag är den dummaste i hela universum.
Fattar du inte, jag är döden som har kommit för att hämta dig.
Ok.
Sedan när jag sätter mig ner för att skriva om det som hände orkar jag inte för gång nummer två.
Så låt bli och kom hem istället.
Tar hans hand tittar upp mot himmel och basketkorgar.
Det rasslar i underjorden.
Det är vår och under oss flyter tiotusen ruttnande lik fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar