Nedanför huset låg fälten med slaget hö.
På kvällen när jag drog av mig stövlar i gummi var smalbenen märkta.
Röda halvmåneformade skavsår som kliade natten igenom.
Min ena tå sved.
Höjer högaffel för att spetta hötuss.
Missar träffar stövel.
Skriker aj när den går igenom.
Träffar tå.
Känslan att stå på fältet i gassande sol är snarlik känslan att pulsa isgata i snålblåst.
Hädanefter tänker jag bara stå i mitten av dansgolvet.
Måste bara övertala vakten så att han släpper in mig igen.
Bilden i mitten, en bild på hur mitt år till en stor del tett sig.
4 kommentarer:
Yo Edith!
Jag kan rita igen!!
Idag när jag satte mig ner och försökte rita så funkade det igen! jag har haft ritkramp aslänge, har typ inte ritat något ordentligt på snart två månader, kanske längre.
Men idag så kunde jag rita igen, det känns asbra. Därför har jag börjat på en ny serie.
Det känns jättebra igen, det känns som om nästa år kommer bli ännu bättre än det här året. Nu ska jag åka iväg till min goda vän, jag ska bära kostym!
Jag hoppas ditt nästa år blir tusen gånger bättre än 09, ett nytt deceinium och allt sånt där.
Insane att du typ, högg-köttade dig i foten. gore:isch
Ha det supah-Vises nästaår
//Enkidu
http://www.youtube.com/watch?v=KXN9r6tPgHU
sockervadd!
vill bo i den sista
Edit, tack för dina ord och bilder.
Jag hade ritkramp i flera år till slut började jag göra skulpturer istället. Sen en dag började jag måla igen.
Efter min handled som bröts läkt ihop.
När vi har dött kanske någon hittar någon av våra ritningar på en vind tar hem den o hänger den på en fin plats i deras hem.
Kanske blir de glada när de slänger ett getöga på ritningen då och då vad vet jag.
Klart du bor i sockervaddet Lilly den sista är din for ever.
Varsegod Elva!
Skicka en kommentar