Obehagligt tyst blev det då.I en av garderoberna som löpte innanför väggar låg en gammal resväska fylld.
Vi fick inte gå in o rota där.
Alla rotar ändå.
Vissa kanske inte gör det.
Men de är de som aldrig hittar.
Så fort de vuxna stängt ytterdörr smög jag upp för trapp.
Gick igenom rummet som sedan skulle bli mitt.
Rummet jag aldrig kunde somna i.
Sedan in i skattväskerummet.
Det var det rummet som den märkliga munken, han som bar kniv o söp i smyg långt senare bodde i.
Jag tror han sov gott där.
Har ett svagt minne av att man var tvungen att pilla lite i låset på garderoben för att dörr skulle gå upp.
Skor kläder galgar damm spindelväv.
Och där under hattarnas hylla stod väskan.
Väskan var fylld med smycken, billiga sådana.
Men de glittrade och kanske var det för att de alla kom ifrån ett 40-tal som gjorde glittret ännu mer sparkling magiskt.
Eller så var det bara för att jag var liten.
En vacker dag kom det ett par tjuvar till vårt hus.
Efter deras besök var kattgulds väskan ett minne blott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar