torsdag 18 februari 2010

Nu kommer jag och tar dig.



Artwork above Chris Parks aka Pale horse design.

Mycket möjligt att deras lilla matställe hade funkat bättre om den ena brodern inte haft narkolepsi.
När man väntat för länge på sin mat förstod alla att, ok nu har han somnat på köksgolv, igen.
Gillade deras sömniga ställe varma sommardagar.
Tror att det bara höll just en sommar.
Upplagd av kl.
Etiketter:

2 kommentarer:

Enkidu sa...

vad många sommarberättelser det blivit! Blir helt somrig och fjärilar i magen och sånt.
Vad tycker du om House of Leaves?
Var The road bra föresten? Jag läser den just nu - vet inte vad jag tycker om den, jävligt grå typ!
/EWKidu

19 februari 2010 kl. 01:49
Fula Edith sa...

Har bara kommit en minimal bit in i bladhuset.
Det konstiga är att jag mer får en bild av han som skrivit boken. Och sitter o retar mig på honom haha.
Måste läsa mer i den för att kunna säga vad jag tycker.

The road boken- ömsom grå ja sen kommer en blipp då o då.

Filmen saknar som vanligt en massa info som man får i boken.
Jag ville verkligen gilla den här filmen, Och ja vissa scener i den som känns post - som när de kommer människokäkande rednecks i bilar o obehagliga gänget som huserar i ett hus med käket inlåst i källaren, de tyckte jag var bra.
Var den bra, usel tycker jag nog inte att den var.
Men det bästa jag sett, nje.

Bästa var när vi gick ut från bio o sprang in i en gubbe som hade stoppat två stycken vita antenn liknande sugrör i sitt pannband.
Han kändes som om han hoppat ut från road filmen

19 februari 2010 kl. 02:10

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)