Räven som aldrig gled ur näven.

Pics via Eror in blood and Soviet.

Översta bilden kanske var lite deppig fast jag skulle nog också hata att vara levande begravd i en fuktig höbal.

Samt bli förbannad på äpplet som vägrar att plocka upp kontrollen.

Äntligen klingar det glättigt.

Pics via (OvO) and Eror in blood.

För ett tag sedan fick jag av minibockarna brus ett piano.

Nu har arkitekterna ovan mig semester så plinkar på som satan.

Pianot är en av de finaste saker jag fått speciellt som jag inte kände dem väl när de gav mig det.

Vi repar inför premiär i Vinterviken.

Bygger på Korskyrkogården.

Tänker ljus och bild.

Repar lite.

Men mest av allt vill jag bara ha semester med Sprätten.

De serverar vändstekta ägg innan askan kommer på besök.

Pics from "SESTRORETSK" by Gosha Rubchinskiy.

I natt drömde jag fram den obehagligaste drömmen på länge.

Är rätt dödfött att försöka berätta om drömmar för de låter alltid jaha du åkte bil och blev jagad, läskigt.

Jag åkte inte bil.

Först är vi på ett matställe, kvinnan som steker maten är grisig och naken, hon har en smutsig nypa som hon vänder äggen med.

När hon ser att nypan är dirty försöker hon torka av den på sitt ännu äckligare ben.

Människorna som står runt disk och inväntar steka ägg tjattrar och ser allmänt glada ut.

Vi går.

Kommer till en park med höga träd ljummen sommar i snart faller tungstensdimmamörker.

I luften surrar hundratusentals muterade myggor som mer ser ut som vissna maskrosbollar.

Det obehagliga är att de flyger på alla höjder och är så tysta i sitt surr.

Varm vind kommer det mörknar halva döda fåglar faller ner efter dem kommer askflingor.

Slänger mig ner under ett träd hinner tänka att ja nu går verkligen jorden under.

Askflingor börjar brinna, den sista jag tänker på innan jag brinner upp är Sprätten.

Sen vakna jag och visste att det var sant.

Nu kaffe.

Vi liftar hem nu.

Pics via monstermadeofeyes and thedayafteryoudie.

Men lifta är farligt så vi blir ståendes.

Glassbilen tutar förbi.

Status update, i morgon är det dagen för ett år sedan då Edith skiljde sig.

Klacken i backen handen på hjärtat och blicken i skyn, Glassbats smakar en smula godare än Storstrut.

Jag trodde du var en goth?

Jag är ej goth, jag är en rysk eurotrashdiscosvärfarsmardröm när den är som sämst.

Ok nu gör jag slut med hela världen.

Om man bildsöker på neonglow kommer nästan dessa bilder upp efter ett tag.

Ge mig en garderob nu tack.

Pics via Peacebone and a girl I love Swampgirl.

De sparkar aldrig på den som ligger. Men de spyr ironi.

En gång satt jag gömd längst inne i en garderob.

Hörde hur de tassade omkring i mitt rum.

Småpratade om hur stökigt det var.

Jag ville verkligen inte att de skulle öppna garderobsdörren.

Vet inte vad jag skulle sagt om de kikat in.

Den istid verkar ej komma nu och Edith svettas.

Pics via peacebone, croockedspoons, and Eddies datapiclab.

En sak jag undrar över är varför jag gång på gång envisas med att köpa röd hålla länge mjölk fast jag vet att den smakar äckligt.

Städa städa.

Pic via Monster made of eyes.

Städa gör vi inte nu när det är så hemskt varmt.

Där bergen har ögon.

Pics via Monster made of eyes.

Lysnar gr†llgr†ll och ponyb via Häxhuset bara för att det är slow och krakel.

Dricker kaffe i väntan på att bussar ska ta mig ut till där jag ska skulptera fram de begravda hundarna.

De säger att jag borde vara glad, inte hundar men de andra.

Saknar Sprätten för han är på Gotland.

Får lovesms menat till hans nuvarande girlfriend det känns rätt fucked.

Sparka bräda ljudet är syster till skaka burk ljudet.

Bra ljud.

De har rätt jag är glad.

Sista klunken kaffe.

Systrarna Roadkill smyger.

Pics in the middleeeeee riddle and down under from Here!

Plastiga damen tittar på den lilla pojken i Lindexkostymen och utbrister; Nej men gud, en sån liten adelsman.

Nackskott, förlåt men jo.

Jag tror att de var två när de lyckades att ta sig ut på taket till den låsta byggnaden.

Anstaltsnattlinnen.

De hoppar på tre faller landar i snö.

Det är där hon slår sig illa, blir döv på ena örat.

Hon fick ett ständigt brus att leva med i sitt huvud.

Glömmer ofta vilken av hennes sidor som är den hörande sidan när vi ute på promenad är.

De får lift.

Sen gick det dåligt men sen gick det bra.

Det är sjukt kometen kommer varmt nu.

Att tälta och sylta.

Pics via lesfauve, and fictionromance.

Steppar in i tunnelbana hänger upp blommig duk på handtag under fönsterruta.

Luta dig inte ut skylt nu täckt av broderad blomrabatt.

Ur påse plockas termos socker te i sju smaker vita plastmuggar fram.

Samtidigt på station han får flera hårda slag.

Ett stenkast från staden ligger strand vid kvistig dunge.

Långtradareåk bullrar förbi.

På andra sidan spegelblankt vatten tindrar ljusen från hus och hem.

Dungen blir eld.

Edith grillar korv.

Han kopplar in högtalare små.

Vårt nyfunna strandliv får ett soundtrack att vara lyckliga till.

Det är sant att Fula Edith förvarar sin lyckliga stunder i burkar av glas.

De lyser klart när natten kommer på besök.

När det mörknar inombords.

Etiketter med innehållsförteckning. Tunt prasselpapper på metall skruva mig på lock.

Självklart står de i bokstavsordning.

Ibland slängs en del glasburkar bort.

Inte på grund av platsbrist för jag bor i rätt så stora rum.

Burkar kan mista sin innerliga glöd och skrumpna ihop till fula lyckliga man mest vill glömma.

Det kommer bli en mycket fin dag i morgon.

Springer mot bergen som en Iron fucking Maiden.

Picture in the middle from the Photographer Thomas Rousset. The others from Marian Apparition.

Sen sprang vi lite till.

Blev trött nu så berättar i morgon om vad som hände när vi nådde toppen av isberget.

The Death-cup mushroom.

Eller som den heter på annat språk Amanita Phalloides.

Den har ingenting med mig att göra.

Inte än.

Lyssnar på Kathy´s song, C64 version.

Kan inte riktigt släppa att en Devil Dust vind svepte över klorpooler.

Gillar inte att bada i klor.

Nu blev jag förvirrad klor som i långa klor.

Gillar inte långa klornaglar heller.

På hundar kan det dock passa speciellt om hunden heter Rex och snart skall falla offer för Spiked Mut.

Fast jag gillar inte hundar.

Älskar nog mer saker än jag gillar dem.

Vi skjuter ner stjärnor.

Pics via Marian Apparition.

Och då de äntligen faller passar vi på att önska oss saker vi tror vi vill ha.

Ibland vevar vi i luften med våra magiska sticks.

Svisch svisch låter det då.

Frimurarinnor.

Polska Drottningen, Fula Edith och Katten hänger ut genom Kattens fönster.

Katt bor i Industriområde under oss flyger över hundra gubbar fram på moppar.

Innan vi hör spinnande motorer myntar Katten ordet Frimurarinnor.

Innan ordet myntas sitter vi på lokala Landetbaren.

Känns som om jag känner igen nästan alla fast de har blivit äldre.

Lämnar industrilandskap utan torn som puffar rök.

Motorväg.

Landar vid Grand hotell i ett Salta sjö baden som i natt har tagits in av klädmärke, de håller tacky fest med blinkande lampor.

Tre danssteg.

Motorväg igen.

Det är märkliga saker som händer nu.

Fröken Stella med baby Hurrican är med om en Devil Dust tromb på ett Eriksdalsbad.

Vinden viner skräpet flyger barn skriker.

Som en skräckfilm blir headlinen.

Jag slits, inte där men här.

Går mot Norr fast jag vet att jag ska till Söder men egentligen vill jag till Väster.

Eller är det i Öster jag vill bo.

Snart blir nattflyg till Berlin en sanning.

Om jag inte hade min Sprätt fanns jag inte mer.

Kan inte fatta var hur när varför.

Hon är rädd för Amsterdam jag älskar den författare som har framkallat hennes rädsla.

Kallar henne för Drottning av Etern.

Kanske för att hennes hår är gyllene.

Äter rökta räkor i Kungens soliga trädgård.

Kamera blixtrar vänner från förr, kaffe med mjölk 24 år senare.

Träden runt oss har krympt hur gick det till.

Schack matt.

Han pratar inte ens med sig själv i huvudet en annan har havet i sitt huvud.

Det luktar diesel.

I mitt huvud gnistrar det krig.

Så var min helg.

Du GräsKatten de va inte inlägget under som var den

konstiga grejen utan det var: Sitter på bussen passerar Norra bantorget, på en vanlig sittbänk ca 60 cm hög står en permobil i permobilen sitter en gubbe o gapar o vevar med armar.

Hur kom gubbe med tillhörande permo upp?

Först läste jag dödar sågning.

Eddie har fått en recension på boka sin, här är DEN.

Spöksömnerskan och Erzuli.

Han berättar om hur han till sist blev imun mot myggor och deras bett genom att växa upp i ett hus vid träskmarkerna.

Han måste fått många bett som liten.

Tänker att tiden i norrland borde gjort mig imun mot kyla.

Tvärtom när det är kallt får jag frostutslag som bränner som attan.

De som säger att de älskar mig säger alltid att de inte syns.

Vem av oss är det då som ser tydligt i syne.

Har varit i skogen repat inför föreställningar i Vinterviken.

Joppa joppa.

Måste ta en dag eller två off och bygga på hundar och korskyrkogård som ska bilas upp till Gagnef.

Trolla fram en scenografi till en annan föreställning.

Klä på mig Candombledressen för att hjälpa en vän.

Sy klart ett uppblåstbart moln.

Bygga klart de sista små figurerna till sagan om hjärttjuven som uti TrasStaden bor.

Jag har alltid något att göra och alltid är det nått.

Det finns något obehagligt behagligt i den rollercoastern.

Men på ett sätt är det kanske mest obehagligt för mitt liv som jag lever det består bara av jobb.

Hinner inte fika med de jag håller varmt om hjärtat.

Längtar till någon slags semester som jag inte ser tydligt i syne.

Tre dagar på raken med bara göra det värsta jag förut tyckte, fika.

Ska vi gå och fika jag bjuder.

Har ju helt klart snart råd.

När vi körde hem en av vagnarna som skall vara med i VinterIsvik i 30 km i timmen skymtade vi den raskande räven han som stal min sko när jag var mini.

Han sprang fort över fält ersattes av kiddios på cross ute i Rimobushland.

De kör om tutar höjer handflator upp i luft.

Vi i bil vänder oss mot varann, var det ett tecken som kiddos äger nu för tiden.

Som vi som blev stora inget fattar något av.

Nu sova fast jag vill inte sova det här är min nattsemester.